Mashken

Så beskriver jag känslan att stå och prata framför publik. Har man en gång provat på det, på riktigt, vill man ha mer. Och mer. Och mer. Så känns det för mig i alla fall och alltsedan jag stod i talarstolen på kongressen i Nässjö (med ett ganska kasst anförande) har jag känt den där känslan. Känslan av att jag vill ha mer och idag fick mitt lilla beroende lite mer näring: vi hade presentatoner i engelskan. Trots att jag precis innan jag börjar prata är så nervös att jag bara vill spy är det en fantastisk känsla, och efter att man är färdig vill man göra det igen. Så efter talet på engelskan idag kan jag knappt vänta tills i vår då vårt nästa presentations-tillfälle är. För jag vill ha mer.

Vad tycker du om att prata inför folk? :)