The end was always coming..

...and now it's here. Imorgon åker spanjorerna hem och trots att jag är så trött att jag gör totala freudianska felsägelser, jag lackat för att jag inte fått tillgång till badrummet på mornarna och ätit småäcklig Kitasmat till lunch hela veckan så är det liiite småsorgligt. Men bara lite. Kanske.

Hursomhelst var det en riktigt trevlig dag idag. Efter skolan drog vi ett gäng till en av göteborgstjejerna för att lära våra spanjorer att göra chokladbollar. Och försöka få dem att en gång för alla uppskatta fika. Det har inte varit det lättaste kan jag lova! Men det var mysigt med chokladbolls- och kaffefika. Med massa skratt. En bra avslutning helt enkelt.

Vi berättade till exempel om släktbanden i Kitasledningen med hjälp av chokladbollar (en blev mosad, den ville ingen ha sedan), roliga historier och skvaller hehe. Dessutom hade Lina, Felicia och jag (som drack kaffe) oförklarliga skrattanfall. En socker/koffeinkick, dålig humor eller bådadera? Vem vet.

Planerna för imorgon är inte helt klara. Vi ska dock lämna av spanjorerna vid halv sex. Sedan kan jag återgå till mitt liv. Skönt att få göra som man själv vill hemma, men kommer att sakna vissa från Kitas i Göteborg. Tur att man har fritidskort.

Borde kanske sova. Godnatt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0