Let's fall in love again

Har jag någonsin nämnt att min iPod är full med massa musik jag laddat ner (naughty me) för att lyssna på - men sen inte lyssnar på utan alltid bläddrar förbi? I vilket fall som helst så vet ni nu. Athletes album Beyond the Neighbourhood sådan musik. Jag fastnade för en låt (Hurricane) och tänkte att jag kanske hittat ett nytt favoritband. Nu blev det ju inte så, men de senaste dagarna har jag 'tvingats' lyssna till några av spåren på detta album (när jag inte haft möjlighet att byta) och fastnat för några låtar i alla fall - som absolut är hörvärda. Speciellt Second Hand Stories har fastnat. Nevermind det långa (småtråkiga) introt och lyssna på texten. Sedan har vi This is what I sound like och The Outsiders. Det är bara att lyssna, och lägg även märke till den underbara brittiska accenten, haha!

"It's calling out loud and it's taking over
bleeding right out of the summer sky
It's calling out and it's taking over
We give it our all, so we don't know why
we can't slow it down
It's way too fast
slow it down
It's way to fast

we're going on a search in some
second hand stores
Gotta get back what we all threw away
We're going on a search in the middle of nowhere
We don't know what we're doing but we gotta just give it a go
we gotta just give it a go
"

När jag skulle länka låtarna såg jag att de släppte ett nytt album förra året. Där ser man. Jag ska nog ta och lyssna igenom det någon dag - de första spåren lät inte helt pjåkiga.

Men nu ska jag sova. Försöka i alla fall med tanke på att jag somnade när jag pluggade innan idag. Jag skämtar inte. Jag somnade. Haha! Så roligt var det. Godnatt!


Lycka!

Jag är äntligen återförenad med min borttappade mobil, vilket jag måste utannonsera överallt hehe. Det är ju så att man inte känner sig hel utan den. Snarare handikappad utan förmåga att kommunicera. Jag känner mig fortfarande delvis disabled eftersom SIM-kortet inte fungerar trots att jag aktiverat rätt kod. Den kanske är paj ändå.

Hursomhelst väntar första nationella provet i engelska. Writing, 100 min. Efter marathonskrivningen förra veckan känns en timma och fyrtio minuter ganska kort tid. Man kanske har en ursäkt att köpa med sig godis i alla fall? Regnar det inte går jag upp till City på morgonen innan det börjar. Kanske.


Kortegeskylten brinner. Heheh

Framtiden får utvisa

Ellens svar på en fråga om vad det kommer att bli av oss:
"slutar väl med att vi köper en gård tillsammans och delar av huset på mitten, gifter oss med ett tvillingpar ( en var, kände att jag var tvungen att förtydliga detta ) och föder upp hästar och lär våra barn sjunga green day låtar innan de kan prata"

NU ska jag sova

Tisdag

Jag är trött. Tröttröttrött. Och jag känner mig naken. Min mobil är 'borta'. Den är återfunnen. Men jag har den inte. Förhoppningsvis får jag tillbaka den imorgon. Tills dess får det kännas konstigt och med en stor saknad. Jag får la se hur pass levande mobilen är. Den är avstängd, för telefonsvararen går igång när man ringer. Frågan är om den kommer gå att sätta på igen, med tanke på att den var halvt paj redan innan.

Eftersom jag är så pass trött kommer jag inte anstränga mig för att skriva ihop något rolig inlägg. Min hjärnceller räcker endast till att ladda upp bilder från gårdagen, hehe.













Godnatt!


Kass humor? Svar ja!



No comments necessary

Gästinlägg

Halloj! Nu är det den underbara Emma som skriver ett litet inlägg i min lilla VixxPixx´s blogg. Vi sitter fyra personer i köket; Sara, Viccan, Kent och jag och diskuterar allt mellan himmel och jord! Från hur full Kent var och hur mycket pengar han slösat i lördags till, som vanligt, hur dum i huvudet vår svensklärare är. Hon kommer verkligen alltid på tal på något konstigt vänster... Men men, nu ska vi inte prata om henne.

Nu är det kultur och kortegevecka och dags att börja springa runt på Teknis och Bäckäng och hälsa på alla fulla kompisar :P Det är nackdelen med att gå på en liten skola, man kan inte ha sådana aktiviteter, men då är det bra att ha kompisar från de andra skolarna. Så, idag är det Bäckäng som gäller!

Sedan kanske, som vi får ihop det eller aa om Viccan får det att vi går på deras fest ikväll. Dock är det skola i morgon men vi får se som sagt!

Och nu är det inte långt kvar till det att Ellen fyller 18!!! WOHOO :D:D FÅr man allt dra med henne på krogen minsann! :) Synd bara att inte Viccan, det sena barnet, inte fyller förän i Oktober:O Men då jävlar smäöller det ännu mer må jag säga! Då är typ alla 18 och det kommer bli ett sant nöje! Vi får ligga i innan alla 93:or kommer och invaderar krogen.

Men nepp, nu får vi tracka Mona att hon ska gå tidigare så vi kan gå upp till Bäckäng en liten stund innan jag ska ha körlektion och Viccan rättskunskap.

Ha de gött allihopa! Vi hörs säkert snart när jag tar över Viccans dator åter igen!  

Are we the waiting?

Sex veckor kvar! Vilket också betyder att sommaren närmar sig med stormsteg. Nu är det inte långt kvar. Sex veckor! Det är bara att vänta, och vänta och så vänta. Yes, we are the waiting. Vi väntar på sommaren. Veckans Green Day-låt är Are We the Waiting?

Starry nights city lights coming down over me
Skyscrapers and stargazers in my head
Are we we are, are we we are the waiting unknown
This dirty town was burning down in my dreams
Lost and found city bound in my dreams


Så mycket som jag har skrattat ikväll har jag inte skrattat på länge. Fia, jag och två gitarrer kan inte sluta med annat är stora gapflabb. Speciellt vår improviserade Hata-Boråslåt och vår imaginära emolåt gav upphov till många skratt. Det är alltid lika kul!

(Är det bara mitt Facebook som inte fungerar? Har inte kollat den på hela dagen och nu fungerar det inte! Paniiik!)

Har man inget att säga..

..så ska man hålla tyst, sägs det. Och visst är det jobbigt ibland med människor som bara babblar på om allt utan att man själv får en syl i vädret. Trots att man vanligtvis inte har några problem med att folk snackar. Men sedan är det roligt ibland också, med människor som pratar och pratar och om de mest absurda saker! Skillnaden är hårfin.

Nu är jag inte någon av dessa personer. Men likväl snodde jag någon minut av ditt liv till meningslöst pladder. Man tackar.

I'm feeling directionless, yes

Jag överlevde ännu en torsdag. En spanskalektion och ett nationellt prov. Inga större disasters.

Nu är i alla fall klockan åtta, och jag är färdig med det jag ska göra. Jag orkar verkligen inte plugga inför det skriftliga nationella i svenska vi har imorgon. Jag känner att jag måste göra något konstruktivt och nyttigt. Annars kommer min godispåse till imorgon vara tom tills dess. Jag och godis alltså.. Riktig mat kanske?

Men först måste jag tipsa Ellen om ännu en grym Tegan and Sara-låt: Soil, Soil. Vad sägs om att byta ut Where does the good go på Spotify mot denna?

Oh and I'm feeling
Directionless yes
But that's to be expected
And I know that best
And in creeps the morning
And another day's lost
You've just written wondering
And I reply fast

All you need to save me
All you need to save me
Call (call)
And I'll be curled on the floor
Hiding out from it all
And I won't take any other call

I feel like a fool
So I'm going to stop troubling you
Buried in my yard
A letter to send to you
And if I forget
Or god forbid die too soon
Hope that you'll hear me
Know that I wrote to you

All you need to say to me
All you need to say to me
Is call (call)
And I'll be curled on the floor
Hiding out from it all
And I won't take any other call

Mat var det. Kanske en promenad sen.. Hej så länge!

Here's the day you hoped would never come

Okej, nu kanske jag överdriver lite. Men bara lite. Idag är det muntligt nationellt prov i svenska som står på schemat, och en lektion i spanska. Ibland undrar jag varför jag drar mig upp ur sängen och till skolan varje torsdag, för det är alltid lika jobbigt och jag vaknar alltid upp på torsdagsmorgonen och känner efter lite extra; visst har jag liite ont i huvudet? Visst är jag liiite förkyld? Men nej, oftast är man inte sjuk på torsdagen hur gärna man än vill vara det. Och trots den känsla som närmast liknar ångest som alltid infinner sig så fort man kommer på att det är torsdagsmorgon, drar man sig upp ur sängen och beger sig till skolan.

Det har tydligen varit lite problem med uppdateringen de senaste dagarna, men jag lyckades uppdatera så att de senaste inläggen visas på skoldatorn i alla fall. Jag hoppas att jag i min tekniskhet har lyckats åtgärda det för gott. Jag menar, det är nästan så att man blir lite tårögd över att ingen har läst om min hemska tisdag, haha. Alltså; gör det direkt efter detta!

Hursomhelst. Torsdag. Spanska. Nationella prov i svenska. I hope I'll live to tell, som man säger.

För den som undrar varifrån jag fått rubriken. Det är första raden ur Imogen Heaps Speeding Cars - finns tyvärr inte på Spotify.

Hej!


Emma och Victoria på glasögonjakt

Idag var en bra och en mindre bra dag. För tillfället känns det okej dock. Med lite mat i magen hehe.

Dagens början var väl inte till min fördel precis. När jag för en gångs skull inte impulsköpt något, utan väntat och tänkt över köpet ordentligt, då ska ju såklart någon annan köpa det sista exemplaret av just det par solglasögon jag kollat in i flera veckor. Det är lång tid att vänta på något när det gäller mig. Så, under den tiden jag skulle gå och ta ut pengar för att köpa solglasögonen, hinner en annan tjej norpa åt sig dem och ska prova dem. Nooo! Tänker jag (ropar ut) och jag och Emma smyger omkring i affären och väntar på att hon ska gå, så vi kan se om hon köper dem eller inte. Eftersom det tar en bra stund för henne tänker vi "skit samma, vi drar till H&M istället och kollar på andra brillor". Så vi drar till H&M istället.

SÅ, när vi står där på H&M och kollar på solglasögon (inga så bra som dem jag redan kollat ut) ser vi den där tjejen igen. Hon kollar också på solglasögon. Så Emma väser till mig "GINA!". Så halvt springande, och i princip gapskrattande av hela situationen, beger vi oss till Gina igen. Men finns där några solglasögon? Nej!

Om jag skulle utvärdera denna upplevelse som man var tvungen att göra med allt på låg-, mellan- och högstadiet, vad jag lärde mig av det, så är det att aldrig vänta med att köpa något för du vet aldrig om någon annan norpar åt sig det först! Vi gjorde också bort oss på JC när vi kollade på andra solglasögon där och pratade i inte så vänliga eller fina ordalag om tjejen som köpte mina solglasögon. Ja, expediten hörde och ja, expediten skrattade. Haha.

Dagen slutade i alla fall bättre. Träningen gick bra, nästan så att man funderar på att sadla om och bli hoppryttare. Men bara nästan.

Man hör nya låtar i iPoden hela tiden, och när man minst anar det. Idag lyssnade jag, halvt vaken när jag satt på bussen på väg till skolan. Helt plötsligt lägger jag märke till att låten jag lyssnar på är riktigt bra! Idlewilds Out of Routine var det om nu någon skulle få för sig att lyssna. Exempelvis Ellen...

Out of routine, the explanations you have
You’re still loathe to give them
All because you’ve phrased it in a way
So the explanations you have
The words don’t go away

If your heart gets in the way of what you wanted
To deny everything I say is not uncommon
The only thing that’s definitely forgotten
Is what you wanted
And what you really needed

But I can only try to know what I wanted
I will only try to know what I want
If I can only try to know what I wanted
How can it be gone

Out of routine but it’s not as bad as you think
It’s only chance you’re looking for
Still in routine and the explanations you have
The ideas go between

I just want back in your head

Inlägget hade kunnat heta "Fianlly nr 2". Nu är jag nämligen befriande i fas med skolarbetet (förutom inför svenska nationella. Det förtränger vi). Och jag får sova i natt också. Finns inget bättre än en riktigt god natts sömn, och att sedan vakna upp utvilad. Riktigt gött.

Märker att Ellen förälskar sig i Where Does The Good Go. Det värmer. Det är dags att fortsätta lyssna igenom alla grymma Tegan and Sara-låtar. Du kan ju börja med Back in Your Head hihi.

Nej, god natts sömn var det. Godnatt!

Finally!

Tänkte bara berätta att nu, äntligen, är sociolekterna bakom mig. Befriande känsla. Nu blir det promenad med grannen och sedan ännu mer plugg.


Söndag

Sista dagen på veckan och det är seriösa grejer vi pratar om nu. Sociolekterna måste bli färdiga idag, och imorgon har jag prov och inlämning i Rättskunskap - som jag inte ens har börjat på. Vad hände med min förmåga att planera och vara ute i någorlunda god tid? Så, där har ni min dag. Pluggpluggplugg. Och så promenad med grannen någon gång nu på förmiddagen. Om jag överlever med mitt knä det vill säga...

Nu är det dags för frukost. So long!


Den innehållslösa encyklopedin

Hahahaha! Jag skrattar ihjäl mig åt denna 'vetenskapliga' text om fjortisar för tillfället. Idén var att göra lite research till de sista frågorna till sociolektuppsatsen, men som alltid hamnar man på sidospår..

Is this what you really want?

Mina vänner, det är nu sju veckor kvar till ni-vet-vad. Tiden går verkligen fort. Nästan lite för fort. Åtta veckor till sommarlovet. Åtta veckor tills man är fri i, vad är det, tio veckor? Can't wait. But still..

Vad händer med tiden egentligen? Vad gör vi med tiden? Kommer vi kunna se tillbaka om ett år, några år, och säga att vi gjorde något vettigt med vårt liv? Tiden får ju utvisa som man brukar säga. Man kan inte låta bli att undra ändå, och man vill nästan ha facit i hand innan man gjort något. Livet är ett enda stort lotteri. Och inte på så sätt att vi är förutbestämda på något sätt. Utan för att vi aldrig vet vad som komma skall. Det spelar ingen roll att vi alla har val och är våra egna lyckors smeder. Vi vet inte förens efteråt om de val vi gör var bra. Som sagt. Ett lotteri.

Men, istället för att babbla om nonsens ska jag tipsa om veckans Green Day-låt och sedan återgå till sociolekterna en stund innan jag åker och jobbar. Men denna vecka är tipset inte en låt, utan hela genombrottsalbumet Dookie från 1994. Enjoy haha!

Det blåser ute och är kallt. Vart tog våren vägen?

Nu är det slut

FN-rollspelet är över och med facit i hand måste jag säga att det var tre lyckade dagar. Inte för att jag skulle ha påstått något annat. Jag vill bara poängtera det. Inget som helst att anmärka på. Och det gick vägen precis som jag (vi från Kanada) ville i debatten i 'generalförsamlingen'. Score! Inte att förglömma, att det var trevligt sällskap under tre dagar. Haha. Det blev ganska bra emd Fred och Säkerhets-utskottet trots allt. Jag fick ju trots allt säga mitt när det kom till frågan om homosexuellas rättigheter när det verkligen gällde i alla fall haha.

Fredag. Klockan är inte ens halv tio (om några minuter) och jag vet inte riktigt vad jag ska göra med resten av kvällen. Känner för att gå ut och gå typ, men inte själv när det är mörkt haha. Det suger att bo där ingen annan bor. Det blir la några avsnitt av Bing Bang Theory, läsa nya numret av liberal ungdom och sen.. Aja, det löser sig efter hand.

So long!

FN-rollspel dag 2

Det blir bara bättre och bättre. Dagens debatter var verkligen roliga, fast speciellt hilarious var Monas skrattutbrott under den mer oseriösa debatten:

Mona får ett brev från den kinesiska delegaten och börjar gapflabba, i den mån som är möjligt med tanke på att vi har en (ganska död) debatt som håller på. Efter att den som håller på att prata är färdig, säger ordföranden att vi tar en paus tills Australien (Mona) samlat sig. Mona frågar då, om fröken ordförande vill läsa brevet hon fått. Det vill vår ordförande. Det roliga är, att inte heller ordföranden kan hålla sig för skratt när hon läser brevet Kina skickat. När hon samlat sig, läser hon upp det högt: "Fan seriöst, ditt snus dödar mig!". HAHAHAH. De var roligt, faktiskt. Jag skrattade så att jag grät.

Även de mer seriösa diskussionerna var roliga, och jag fick igenom två resolutioner! Men det är imorgon det gäller. Då ska resolutionerna igenom generalförsamlingen. Dags att plugga på ordentligt nu med andra ord. Haha. Kanske.


FN-rollspel dag 1

Hallå där! Jag har överlevt första dagen på FN-rollspelet och jag har kommit en bit på sociolekterna som jag skrivit på nu ikväll. Inte en lugn stund någonstans. Och jag ska typ officiellt sluta använda högklackat. Jag blir ju så förgjordat lång! (Nej, alla andra är så korta bara. Precis alla.) Några bilder från början av dagen, sedan glömdes kameran bort hehe..


Mona och jag - Mona och Silvia


Emma var söt och glad


Jag höll mitt inledningstal med grymt bra hållning (Y)


Emma och jag innan inledningscermonin

Nu kallar sängen, imorgon är det dags för debatt. Önska mig lycka till när jag ska debattera för mina tre (!) resolutioner som jag lyckats få fram. Det blir kul. Positivt tänkande!

(Min sociolektuppsats har gradvis förvandlats till en uppsats i socialpsykologi haha)

Godnatt!



God morgon!

Solen skiner. Jag vaknade innan klockan ringde. Nu bär det av. Hej så länge!


Hallonpaj är gott

Imorgon gäller det. FN-rollspelet går av stapeln. Inledningstalet ska sitta smäckare än kläderna (vilket det inte gör för tillfället) och det är bäst att man visar sig från sin bästa sida. Haha. Lite pirrigt är det. Lite kul ska det allt bli. Och jag behöver inte ens gå upp tidigare än vanligt. Score! Och vi slipper skolan i tre dagar. Score!

Så, dagen innan FN-rollspelet. Vad har jag hittat på? Förutom att skriva ihop ett snabbt inledningstal såhär på kvällningen kan jag konstatera att jag var lite.. frånvarande idag. Som om jag gick på något. Allmänt flummig. Sådana dagar är ju bra de också, haha. Jag hade tydligen klarar senaste matteprovet ganska bra, och jag har jobbat ordentligt. Och så var jag och fiakde med Emmapemma. Vi skulle jobba med inledningstalet. Men så, när vi satt där med våra hallonpajer, så fungerade inte min penna. Bra jobbat alltså. Det var god paj i alla fall haha.

Och så har ett under skett, typ. Ellen gillade min rekommendation. Måste vara ett tecken från Gud eller något hahaha.


Vår lunch idag hehe. Mums!

Nu ska jag plugga lite mer på talet och sen soova. Godnatt!


Where does the good go?

Where do you go with your broken heart in tow
What do you do with the left over you
And how do you know, when to let go

Where does the good go, where does the good go

Look me in the eye and tell me you don't find me attractive
Look me in the heart and tell me you won't go
Look me in the eye and promise no love's like our love
Look me in the heart and unbreak broken, it won't happen

It's love that leaves and breaks the seal of always thinking you would be
Real, happy and healthy, strong and calm, where does the good go
Where does the good go

Where do you go when you're in love and the world knows
How do you live so happily while I am sad and broken down
What do you say it's up for grabs now that you're on your way down
Where does the good go, where does the good go


Tegan and Sara - Where Does The Good Go. Lyssna!

Ett under har skett! Klockan är nio och jag ligger i fas med min planering. Jag älskar när jag planerar tidspessimistiskt!
Vilket i det här fallet betyder att jag kan börja med mitt ambassadörstal tidigare än dagen innan. Bra Viccan, bra!

Jag har också insett (liksom många gånger förr) att jag skulle dö om jag inte hade ridningen. Jag klarar verkligen inte av att sitta inne och plugga hela dagarna i ända. Jag klarar inte ens av en dag. Jag blir rastlös och ineffetiv. Jag behöver den friska luften. Och motionen. Jag kommer få gå upp tidigare någon morgon och ut och springa. Jag kommer dö.

Nej, tal som sagt. Tack ärade generalförsamling bla, bla, bla hehehe. Klädproblemet är i alla fall delvis löst nu. Åtskilliga hundralappar fattigare. Hej! 

I've become a little used to the hit and run

Det är vår nu! Slutade tidigt idag så jag har suttit i ett par timmar på balkongen och solat, såå gött! Skönt i all annan stress med massa plugg som vi har nu (framförallt inför FN-rollspelet på onsdag). Men nu back to reality. En sista resolution ska skrivas. Ett ambassadörstal ska skrivas och präntas in. Dessutom ska jag hinna skriva en artikel om Nelson Mandela till Engelska C imorgon. Ingen mer sol för mig idag tyvärr!

För övrigt har jag en crush på Jamie T:s übersöta engelska accent. Och hans låtar haha, det får man inte glömma. Ellen ska lyssna på Emily's Heart och Chaka Demus. Ni andra kan göra det om ni har tid och lust haha.

Ha en fortsatt skön solig vårmåndag!

Oily marks appear on walls..

..where pleasure moments hung before.

Jag överlevde åkturen med Ellen som förare. Jag tror att jag ska överleva en tripp till Falsterbo också i sommar, förutsatt att Ellen har tagit sitt körkort hehe. Det var i vilket fall väldigt mysigt igår!

Dagens låttips är i vilket fall Imogen Heaps Hide and Seek, bara för att jag lovade Ellen att länka. Och för att det är en av mina absoluta favoritlåtar. Alla kategorier.

Idag satsar jag på att inte blogga mer. Jag måste verkligen råplugga. Jag måste jobba. Och jag måste fixa stallet. Sova kan man göra när man blir gammal. Imorgon börjar skolan. Jag sörjer lovet.


Hundtricket

De säger att hundtricket är ett bra knep för att ragga. Bevisligen är det ett väldigt bra knep åt andra hållet också.  

Något annat dagen har visat är att Estrellas Sourcream & Onion-chips innehåller 33 gram fett per 100 gram.  För den som undrade.

Att snickrande fotbollskillar är lika bra som hantverkare i allmänhet och vanliga snickare i synnerhet. Sedär. Sen kände vi oss gamla (Ellen och jag) när vi konstaterade att vi nog är för gamla för moppekillar. Då vill jag inte tänka på hur gammal Ellens syster kände sig i det ögonblicket. Förmodligen några år äldre än oss. Det räcker nog.

Tydligen finns det lyktstolpar ute i skogen också. Se på maken. Orienteringmärke utan dess like. Jag menar, är man i skogen vid en lyktstolpe, ja då borde man ju självklart veta vart man är.. Eller? 'jag är i skogen, jag står vid en sten.. Vet du var jag är då?' hahaha. Kloka ord från gamla släktingar tidigare idag, som senare fick en helt ny innebörd haha. Roligt i vilket fall. Den gamla generationen kan alltid tillföra något. Den yngre också, ibland.

Ogästvänlighet blir också ihågkommen. I ett par minuter. Allt beror ju på vilket tillstånd man befinner sig i, om man säger så. Ingen gillar långsynta människor, ibland är det dags att se förbi och gå vidare haha.

Tja, nu får vi la äta upp resten av godiset och chipsen. Man kan ju inte lämna något. Jag kommer bli en boll. Bäst att ha lite underhudsfett som kan skydda sen när Ellen ska övningsköra i mörkret. Stötdämpning typ... Hejs!

The ugly truth

Sitter i soffan hemma hos Ellen och väntar på godis och chips höhö, nu vankas det film efter långpromenad och pizza (hemskt vad jag äter pizza nuförtiden). The Ugly Truth kom vi överens om. En film som 'inte kan vara mer än bra'  enligt Ellen.

Vi kom också på att det är lördag och det är åtta veckor kvar till Green Day! Dagen till ära får Ellen välja Green Day song of the week, så jag lämna över rodet till henne..

Valet av låt kommer ganska självklart från American idiot och är "Holiday". Hemläxa till mig själv.

I beg to dream and differ from the hollow lies
This is the dawning of the rest of our lives
I beg to dream and differ from the hollow lies
This is the dawning of the rest of our lives

Nu ska vi fortsätta glo film och lägga på oss icke nämnbara mängder fett och tillsatser i gott gott men ack så onyttigt. So long!

I don't believe in magic anymore

Knarkar The Smiths och har beslutsångest, som vanligt. Förutom att det är värre än vanligt. Svarta byxor eller jeans? Make the decision for me, please..

Ska alldeles strax springa till bussen (probably) och besöka Grand nere i stan och länsförbundets årsmöte. Representera LUF typ. Jag är inte ens medlem i FP (än). Men shhh! Haha. Efteråt är det tjejkväll med Ellen som gäller - film, godis och långpromenad. Myys!

Så till nästa gång; hej!

Please, please, please let me get what I want

Är för tillfället dödsförälskad i ovan nämnda The Smiths-låt.

"Good times for a change
See, the luck I've had
Can make a good man
Turn bad

So please, please, please
let me, let me, let me
Let me get what I want
This time
"

Kände mig hurtig hela dagen med jobb, stallet och promenad. Sedan kom kvällen med pizza. Haha! Som jag brukar säga; det skulle vara en omöjlighet för mig att utveckla anorexia.

Anyway. Jag borde plugga. Men det är fredagskväll. Så det blir inget plugg. Dessutom har jag träning tiiidigt imorgon. Så tidigt att man kan säga att det är morgon. Faktiskt. Och inte mitt på dagen som andra brukar kalla 'morgonen'. Amatörer. Inom ridningen, där kan ni prata om tidiga mornar. Grannarna åker sju imorgon bitti. Från stallet. Detni.

Alltså blir det kanske ett par avsnitt av Bing Bang Theory (eller Scrubs?) och sedan soova. Msn verkar fortfarande inte fungera. Mitt liv kommer seriöst raseras om det inte börjar fungera som det ska snart. Gaaah!

Godnatt! (Om en stund)

In bed at the hospital

Nej, så illa är det inte. Det är bara vad som går på repeat på Spotify för tillfället: Florence + the Machines Hospital Beds.

Idag har jag jobbat. Höhöhö. Det känns rätt gött att få betalt för att torka ur bokhyllor. Det känns rätt nördigt att utbrista "Ååh, kolla! Denna boken är från 1874!". Det känns mindre roligt att jobba imorgon med och slänga skräp och lyfta tunga kartonger.

Så vad mer? Min dator har rådamp och varken Msn eller Internet fungerar som de ska. Återstår att se om Word fungerar nu när jag ska skriva Sociolektarbetet. Nästan så att man hoppas att datorn kraschar helt..

Hejhopp!

Rules don't stop me

Asså. Jag är verkligen kär i den låten. Tänkte bara berätta det.

Idag var det marathonfika och jobb som stod på schemat. Och så väntar jag med fasa på morgondagen då jag kommer se hur de ny- och hemmagjorda slingorna i håret kommer bli. Hoppas att det inte blir för hemskt...

I alla fall så börjades dagen med en mysig fika med Ellen, följt av jobb och sedan ännu mer fika med Emma, Frida och Sofie. Jag har inte hunnit plugga något alls idag trots att jag tänkte att jag skulle plugga hela kvällen. Fan. Det får bli imorgon, kanske. Lovet är snart slut och jag har iten gjort något alls känns det som. Inte ens sovit. Jag vaknade en timma för tidigt i morse och trodde att jag hade försovit mig. Lyckat.

Nu blir det sooova i alla fall, imorgon är det mer jobb som gäller. So long!

All you need to know about Barbara

Jag känner mig så efter. Äckligt efter rent ut sagt. WAS släpper (som jag förutspådde lite trögt) sin nästa fullängdsskiva den 14 juni - förhoppningsvis worldwide. Albumet heter Barbara. För den som udnrade. Och de kommer göra flertalet spelningar i Europa i sommar. Storbrittanien och Tyskland vad jag såg som hastigast. Inga i Sverige bokade. Jag säger en sak: kommer de till Sverige åker jag dit. Kosta vad det kosta vill. Med eller utan sällskap. Och jag känner själv hur obsessed jag låter. Men bra musik är bra musik. Jag har ju sett Arctic Monkeys live. Dags att gå vidare.

Dags att sluta nörda. Tydligen ska man lita mer på sin magkänsla - intuitionen. Jag gillar inte min magkänsla. Den brukar ta inte så bra slutsater. Som i och för sig brukar vara sanna. Skit också.

Imorgon är det upp med tuppen - fika med Ellenpellan halv tio. Puh! Lovtider är fikatider. Fast idag blev det pizza för att det var det enda som var öppet när man ville hitta på något på kvällen. Fuck Borås!

It's not as if it's gonna kill anyone

För tillfället går We Are Scientists purfärska singel Rules Don't Stop på repeat på Spotify. Kan de här killarna göra dålig musik? Jag tror inte det. Och medans ni ändå lyssnar på WAS (vilket jag verkligen hoppas att ni kommer att göra!) så kolla in deras nyaste album Brain Thrust Mastery från 2008. Jag antar ur tomma luften (jag har inga belägg alls för detta) att de håller på att jobba med ett nytt album som förhoppningsvis släpps snart. Och med ett nytt album kommer säkert en Europaturné. Och med en Europaturné kommer du förhoppningsvis till Sverige! Hoppashoppashoppas! Herregud, nu blev jag helt uppeldad här. Tänk WAS live! OMG! Google nästa!


Where did all the love go?

Återupptäckte just Kasabians Where did all the love go? Gó helt enkelt!

Rensade nyss igenom min garderob också, och trots att jag ska göra mig av med en massa kläder syns det knappt för garderoben ser i princip lika full ut som innan. Jag måste lära mig att göra mig av med kläder i samma takt som jag köper dem... Och samtidigt, har jag aldrig något att ta på mig. Sicka i-landsproblem asså...

Jag tror att jag ska fortsätta försöka plugga nu. Jag har haft den tanken in huvudet sedan cirkum halv tolv. Det har ju gått sådär. Det är la tanken som räknas, inte sant? Höhö

Head down, head down; do you understand me?

Kom på att jag i lördags slarvade med veckans Green Day-låt! Det var i lördags nio veckor kvar. Nu är det väl ungefär åtta och en halv. Tiden går så fort! Blood, Sex and Booze från Warning är i alla fall låten för denna veckan. Typ den enda (nästan) bra låten på Warning. Det var inte ett höjdaralbum.

"I'm waiting in a room,
All dressed up and bound and gagged,
Up to a chair,
It's so unfair,
I don't dare move,
For the pain she puts me through,
It's what I need,
So make it bleed
"

Söndag

Och här sitter jag en söndag och har glömt att blogga på hela helgen. Så är det. Så vad ska man skriva om nu när man fallit ur rutinen?

Jag kan börja med att konstatera att långpromenader i fint väder på en söndag är väldigt bra för kroppen och själen, speciellt med trevligt sällskap. Speciellt kroppen var promenaden innan bra för. Vissa saker jag gjorde igår var inte så smart känner jag idag. Behöver inte gå mer in på det.

Nej, en uteritt med systern i det fina vädret står på tapeten nu. Hej!

YAAAY!

MUSE KOMMER TILL SVERIGE! Den 21 juli kommer de och spelar i Stockholm hörde jag på radion tidigare idag. Jag trodde att jag skulle dö. Nästan. Dags att leta reda på biljetter och en reskamrat samt jobba utav bara skjutsingen och få ihop pengar. Muse here I come!

För övrigt är det påsklov sedan igår. Underbart att slippa skolan. I alla fall att gå till skolan. Jag kommer vara tvungen att plugga rätt ordentligt på lovet. Inte lika kul.

Men det är bara att se allt från den ljusa sidan. Muse kommer till Sverige (biljetterna är dyra som stryk men vadå?) och det är lov. Resten löser sig haha!


RSS 2.0